Hippiekulturen kan sägas vara en alternativ livsstil, en så kallad subkultur, som uppkom under 1960-talet. Fred och kärlek var centrala ord i hippiekulturen och många förknippar nog hippien med just slogans som ”flower power” och ” make love, not war”. Blommiga mönster, långt hår, stora konserter och festivaler är kanske det som många i första hand förknippar med hippierörelsen. Många ser en hippie som en person med långt hår och lite ”flummiga” kläder, men hippiekulturen var så mycket mer än det. Visst förknippar vi hippiekulturen med en alldeles speciell klädstil, men kulturen innehöll också den positiva inställningen till medvetenhetsutvidgande droger, astrologi och indisk kultur. De typiska hippiekläderna som vi förknippar med denna kultur är ofta av unisextyp, och kunde alltså bäras av både kvinnor och män. Man hade stort intresse för ursprungsbefolkningarnas, och främmande kulturers, klädedräkter, vilket återspeglas i de typiska hippiekläderna.
Rötter i San Fransisco
Hippierörelsen har sina rötter i San Fransisco, USA, och tog form runt mitten av 1960-talet. Rörelsen var en reaktion på krig, kommersialism, karriär och statusjakt och slagordet blev ” Peace, Love and Understanding”. Det var den yngre generationen som startade och ingick i rörelsen och de vände blickarna mot Indien för att hitta sina ideal. Man ville leva ett enkelt och fredligt liv, som var baserat på kärlek till allt levande. Och man upptäckte medvetenhetsutvidgande droger, vilket också är ett typiskt inslag i hippierörelsen.
Hippiekulturens vagga stod, som sagt, i San Fransisco men den spreds snabbt över hela västvärlden. I stadsdelen Haight-Ashbury i San Fransisco flyttade de tidiga hippierna in i de då nedgångna viktorianska husen. De länsade vindsutrymmena i husen på gamla kläder, som kom att bli en del av det mode som förknippas med hippiekulturen. I dessa delar av San Fransisco finns fortfarande påtagliga spår av hippietiden med vintagebutiker, ett myllrande folkliv och människor som öppet röker marijuana på gatorna. I hippiekulturen fanns en stark vilja att ta hand om varandra, och att visa att man kan leva sida vid sida i fred.
Att leva sida vid sida i fred
Kanske var det också de som startade den ekologiska rörelsen, och återvinning stod inte tidigare på agendan under den tiden. hippies startade också affärer där man delade ut gratis mat till behövande, och man öppnade kliniker som erbjöd gratis vård. Visionen var att skapa ett samhälle där alla var lika mycket värda och där pengar inte spelade en så stor roll. Så hippierörelsen handlade alltså inte bara om kläder, musik och droger. Grundtanken var betydligt djupare än så, och det hela hade ju sin grund i en protest mot statusjakt, kommersialism och krig.
Många minns den magiska sommaren ”Summer of Love” i San Fransisco 1967, som kom att bli hippiekulturens höjdpunkt. I år är det faktiskt femtio år sedan denna magiska sommar, något som uppmärksammas på många håll. Under Summer of love samlades mer än 100 000 människor i Haight- Ashbury. De samlades förenade i en helt ny vision om ett samhälle där sånt som fri kärlek, psykedeliska droger, rockmusik, mångkulturalism och miljömedvetenhet spelade en stor roll. Men man samlades också i en protest mot Vietnamkriget, som USA förde under den här tiden. hippieröreslen hade startat redan tidigare men det var främst i samband med Summer of Love, 1967, som den blev känd över hela världen.
Tyvärr innebar Summer of Love också en hel del problem i San Fransisco. Mot slutet av sommaren hade flera av de tillresta blivit missbrukare och hemlösa. Därför anordnades i oktober en symbolisk hippiebegravning i staden. Men, trots detta kom Flower Power-rörelsens ideal att påverka samhället under lång tid framöver.
Woodstockfestivalen 1969
I hela västvärlden bildades boendekollektiv och ekologiska produktionskollektiv som kom att få ett stort lokalt inflytande. Men, som så ofta kom det till brytningar. Rörelsen politiserades och man drog åt olika håll. Samtidigt utsattes hippiekulturen också för en aggressiv kommersialisering där köpmännen gjorde allt för att tjäna pengar på kläderna, musiken och allt det andra med hippierörelsen som lockade köpare. Woodstockfestivalen 1969, som alla nog hört talas om, blev något av en slutpunkt för den första hippievågen.
Men, några fragment av hippiekulturen överlever faktiskt än idag, i första hand på USAs västkust. I Oregon och Norra Kalifornien anordnas än idag hippierelaterade träffar, konserter och marknader i många städer. Även i andra delar av världen finns små fragment av hippiekulturen kvar. Ett exempel är Christiania i Köpenhamn. Här i Sverige finns, sedan 1973, den kooperativa byn Skogsnäs i Sollefteå kommun. I England reser hippier runt med husvagn från plats till plats, och i Goa i Indien fanns länge en koloni av västerländska hippier.
Varje år hålls så kallade Rainbow Gatherings, som är hippieläger (commumity camps) i USA, Mexiko, Kanada, Europa och Ryssland. Dessa läger har funnits sedan 1972 och står för bland annat kärlek, fred, icke-våld, kulturell mångfald och ekologism. Människor samlas i en vilja att leva ett alternativt liv, som motpol till kommersialism, kapitalism och mainstreamkultur. Alltså i samma anda som de tidiga hippierna.
Musiken
Musiken från den tiden är annars det som starkast lever kvar idag. Och det finns en låt som verkligen har kommit att symbolisera stämningen den magiska sommaren 1967, nämligen Scott McKenzies San Fransisco.
Att hippierna vände sina blickar mot Indien för att hitta sina ideal kan vi också se på kläderna. Många av de typiska plaggen i hippiekulturen visar tydliga indiska influenser. Sjalar, kaftaner och t-shirts med egendesignade batikmönster är exempel på hippiekläder som inspirerats av Indien och indiska kläder. Man använde gärna vida och fladdrande plagg som var rikt broderade, färgglada i regnbågens alla färger och mångmönstrade. Ett av de mest kända plaggen från hippierörelsen är afghanvästen, som trots namnet inte kommer från Afghanistan utan från Indien.
Den mest typiska bilden av en hippie är nog en person klädd i en afghanväst, en batikskjorta och ett par utsvängda jeans. Hippiekulturen har också satt sina avtryck i vår tids sätt att klä oss, bland annat genom en radikalt förändrad inställning till äldre tiders klädkod. Det är tack vare denna kultur som vi idag gärna fyndar våra kläder i vintagebutiker och på loppis.